I morse var det ett inslag med barnpsykologen på Nyhetsmorgon där de pratade om vikten av att begränsa skärmtiden för barn. Hälsoskäl var en anledning men också sociala relationer, att de inte umgås med varandra IRL och inte spenderar så mycket tid utomhus. Vilka spel de spelar går ju absolut att diskutera och definitivt hur man uppför sig på nätet.  Inte att förglömma är dock att många barn och unga har sina relationer just på nätet för det kanske är där de faktiska har kompisar eller att de bor långt bort.

Lite senare gick jag och min sambo genom Slottsskogen i Göteborg och när vi passerade Linnéplatsen satt där två mammor på filtar med ballonger och presenter. Barnen sprang runt med sina ballonger och lekte med varandra och när vi kom närmre så satt, föga förvånande, mammorna med näsan i varsin mobil och ett glas bubbel i handen. Lite längre fram gick vi ifatt en pappa som släntrande fram hängandes över barnvagnen med näsan i mobilen och höll på att gå in i ett blomster-arrangemang. Jag ska inte raljera över föräldraskap för jag har inga barn så jag vet inget om det. Det är heller inte min poäng.

Min poäng är att barn gör som vuxna. Om skärmtid ska begränsas för barn kanske den ska göra det för vuxna också? Eller så förhåller man sig till det. Medvetet. Det är såklart annorlunda att vara barn eller vuxen och man gör olika saker. En del saker måste göras via mobilen. Jag sitter själv med näsan i mobilen varje gång jag sitter på spårvagnen och jag kollar själv på mobilen när jag är bland vänner och ”umgås”.

Skärmtid borde väl begränsas även för vuxna av hälsoskäl? För att vila hjärnan? Minska stress att ständigt vara uppkopplad? Det mest spännande som slagit mig denna semester är att ”folk” har varit väldigt oroliga för mig under våren att jag jobbat för mycket. Samma ”folk” verkar vilja att jag ska jobba när jag väl tagit mig tid att ha ledigt. Om jag inte svarat på ett mail så kommer ett meddelande till messenger på Facebook om samma sak. Relaterat till jobb. Varför? Jo, för att vi är vana vid att få svar direkt. Vi är otåliga. Vi skickar meddelande istället för att ringa för att sannolikheten att vi får ett snabbt svar är högre. Jag är inte bättre själv. Jag gör exakt samma sak. Så nu reflekterar jag över det en stund. Det finns ju såklart väldigt många dimensioner och perspektiv på detta. Det är inte så lätt alla gånger men ett mer sunt förhållningssätt skulle nog alla må bra av. Oavsett ålder. 

Foto: vegafoto.se

Foto: vegafoto.se