Just idag är jag sjukt stolt. För ett år sedan idag öppnade FLOW Yogastudio. Många var de som hejade och stöttade för ett år sedan när jag bestämde mig för att slå på stort. Många var de som tvivlade. Lilla gumman, hur tänkte du nu? Hur ska du klara dig? Har du några pengar? Hur ska du konkurrera med stora företag som har både marknadsavdelning, strukturer och system och framför allt massor av pengar. Många var de som tyckte jag var modig som vågade. Några av dem har också varit med hela vägen tills nu och jag är säker på att de kommer vara med många år till framöver.

Många är de tårar som fallit under året. Många är de tvivlande tankarna, självföraktet och förminskning av min egen förmåga och person. Men fler är de bubblande tankarna som tror på mig själv. Fler är de stadiga tankar om vad jag vill, vad jag tror på och vad jag vill förmedla. Drivkraften är enorm.

Som en företagare som förmedlar mjuka världen måste man ha skinn på näsan. ”Yoga, det är väl inget jobb? Det är väl inget man kan tjäna pengar på? Hur många medlemmar har du egentligen?” Många var de fajter med Skatteverket och många var och är med fastighetsägare, byggare och allmänna kritiker. I ett år har jag krigat för en skylt på fasaden. Den finns inte ännu men tror ni jag kommer ge upp. Svar nej. Att vara ung kvinna i en värld dominerad av storbolag och myndigheter är inte lätt. Det krävs att man vet, eller låtsas veta vad man pratar om när man ska beställa renoveringar och förhandla om rimliga priser. När andra ser ner på en får man se upp till sig själv.

Jag är sjukt stolt idag att kunna se tillbaka på det som det första året innehöll, att jag lyckats, tillsammans med FLOW-teamet förmedla vad vi står för, skapa en gemenskap och en tillåtande miljö för människor att mötas på. Ombyggen, tillbyggen och en grym omsättning i hårda mått mätt. Så starka som vi är nu har vi aldrig varit. Så många som vi är nu på studion har vi aldrig varit. Människor som tillsammans skapar en fantastisk plats.

Många var de som tvivlade. Så även jag. Många var de som trodde på mig. Så även jag. Det var en berg- och dalbana. Är en berg- och dalbana och kommer så fortsätta vara. Ibland går det bra. Ibland går det mindre bra och ibland går det skit.

Lilla gumman håller sig själv i handen. Alltid. Lilla gumman håller andra i handen och blir hållen i handen. Lilla gumman har FLOW. Tack till er som varit med på resan. Tack till er som är med på resan. Tack till er som följer med på den fortsatta färden.

Foto: Erika Graham

Foto: Erika Graham