Jag vill leva, inte bara överleva.

När känner du att du lever? “Man känner att man lever” är väl ett uttryck som oftast används när det är mycket som händer, i pressade lägen. Men tänk så fel det är. När känner du att du verkligen lever, på riktigt? När känner du dig levande?

Jag känner mig levande när mina sinnen är påkopplade, när jag är i ett mellanrum av långsamhet som mjukt smeker hela insidan. När det pirrar i kroppen och varenda cell vibrerar. Det behöver inte vara när allt är stilla, det kan vara på en konsert, i ett samtal, på ett träningspass, när jag dricker en kopp kaffe, när jag är på fest. Långsamhet kan även finnas i fart. Någon kanske skulle kalla det närvaro. Det finns ingenting annat att längta till än just den stunden. Det finns inte en tanke på, eller ett utrymme, att längta efter något annat. Allt som behövs är just precis där.

Vilka relationer hjälper dig att vara levande? Vilka situationer? Det är sällan materiella saker får mig att känna mig levande, på riktigt levande. Det är i möten. I möten med mig själv. I möten med andra. I blicken från min dotter när hon skrattar.

Känner du dig levande i ditt arbete eller sysselsättning? Jag menar inte att den levande känslan kan eller behöver finnas hela tiden. Många av oss fastnar bara i våra omständigheter. Så även jag. Förändringen behöver inte alltid vara stor. Kanske är det distansen som en paus kan skapa som gör att du har energi kvar till det du gör på ditt jobb, konversationen du behöver ha, möten du förväntas bidra till. Känner du dig aldrig levande, se över om det finns någon förändring du kan göra. Att bryta ett mönster, byta jobb eller prova något nytt kan vara väldigt läskigt men också det bästa du gjort. För att leva, inte bara överleva.

Vi lever kollektivt i ett överlevande. Jag önskar så att vi levde mer. Att vi hjälpte varandra att leva mer. Självklart behöver vi ta ansvar, försörja oss och allt det där. Det måste finnas plats att leva även i det, eller hur?

I vissa perioder överlever jag bara, så är livet och vardagen. Men jag vill leva mer. Leva i de små stunderna, i de stora stunderna. När känner du dig levande?