Det uppskruvade tempot inför sommaren - så drar du ner det.

Det uppskruvade tempot inför sommaren - så drar du ner det.

Känner du det också? Vi har kommit till andra halvan av maj månad och tempot börjar dras upp. Som en slutspurt mot något vi slår knut på oss själva varje dag för - semester. Det hela är mycket märkligt om vi tittar på det utifrån. Vi arbetar, studerar, socialiserar oss, aktiverar oss, ränner från det ena till det andra för att få saker gjorda för att hela tiden längta till friheten. Ledigheten. Som vi sedan spenderar första veckan med att vara rastlösa och starta igång tusen projekt. Det är ju så käckt att få saker gjorda på semestern. När ska man annars göra dem? Och alla människor vi aldrig hinner träffa annars, de måste vi också boka in härliga träffar och resor med. Vi njuter. Tiden går fort när man har roligt. Plötsligt står vi sedan där, sista veckan på semestern och fasar för att börja jobba igen. Helst skulle vi behöva semester efter semestern.

Delta i det som sker

Skämt å sido, det är att hårdra det men kanske finns det ändå lite sanning i det? Det är enkelt att raljera och se på något utifrån men när vi är i det så är det klurigt att se sådant som svishar förbi. När det går av bara farten. Det mesta på en dag går faktiskt obemärkt förbi. Vissa dagar upplever vi att vi inte fått ett jota gjort fast det är egentligen flera saker som utvecklats och slutförts. Andra dagar känns det som att vi bockat av det mesta men i verkligheten har vi bara duttat lite här och där och står egentligen kvar på samma ställe.

Nyckeln ligger nog i att vara okej med det. Att det är en upplevelse och att den inte alltid överensstämmer med tanken eller verkligheten. Ju mer vi är vana vid pauser, så korta som en minut i medveten närvaro, desto klarare ser vi vad det är som sker och vi är mer delaktiga i det.

Tempoväxlingar ger fart och luft under vingarna

Det uppskruvade tempot finns hela tiden, mer eller mindre, det är inte bara av ondo men om det är bara det tempot som finns. Då är det av ondo. Förr eller senare. Slutet av maj månad och juni månad är för många kantat av andan i halsen, som att sitta fastspänd i en berg och dalbana som kastar en lite från sida till sida, kämpar sig uppåt, riktigt segt på toppen, för att sedan störtdyka ner. Och sedan börjar det om igen.

Alla är inte lediga. För att ha en skönare resa mot ledigheten, eller bara mot sommaren så finns några knep. Något kanske passar dig? Och glöm inte, all fart är bra - långsamt, mittemellan och snabbt. Det ena ger tempoväxling till det andra. För att slippa krascha in i semestern och bli besviken på att du är trött kan du redan nu börja bjuda in lite luft under vingarna, mellanrum som andningshål att hämta hem dig själv och de dina. Det ger dig en skönare resa, en mjukare landning in i tid tillsammans eller med dig själv, närvaro och det du längtar efter att göra och vara.

5 tips på att dra ner tempot inför sommaren

  • När dagen startar, skriv 1-3 sidor i en skrivbok om det som dyker upp i huvudet. Det du tänker på. Om inget dyker upp så kan du beskriva i ord det du ser runtomkring dig och se vad det landar i. Gillar du tid bättre än sidantal så sätt en klocka på 5 minuter.

  • Ta 10 min paus varannan timma och rör på kroppen i fem minuter och låt den vila i fem minuter. Vilan kan vara liggande eller exempelvis i en yogaposition.

  • Spendera 10-15 min utomhus på lunchen, oavsett väder.

  • Ha en vardagskväll i veckan obokad.

  • Ha minst en helg innan semestern helt obokad.

Ibland tappar vi bort oss, det gör vi alla. Faller in och ur mönster oavsett hur mycket kunskap eller erfarenhet vi har av eller kring dem. Det är okej. Ta en dag i taget. Börja om igen. Men var ärlig med dig själv och med andra, speciellt när det kommer till behov. Ingen kan lista ut andras behov och tankar, de behöver delges. På så vis kanske det finns mer luft att breda ut vingarna på än vid första anblick. Börja med att formulera dina egna behov. Vad behöver du för att kunna dra ner tempot?

Foto: Emma-Klara Sandberg

Jag vill leva, inte bara överleva.

Jag vill leva, inte bara överleva.

"Bara vara" är inte så bara. Kanske egentligen ganska svårt?

"Bara vara" är inte så bara. Kanske egentligen ganska svårt?